Veckans utläsningar II

Birgitta Stenberg - Fritt forfall
(ju fler bocker jag läser av denna taktlost orädda kvinna - oavsett om hon skriver i jagform eller ej - ju mer onskar jag att någon gång få läsa om hennes skevor och blåmärken. Hennes styrkor är så uppenbara.
The negative space in Birgitta Stenberg, typ.)

Johan Kinde - Nagon sorts extas
(en ganska harmlos men gullig bok om kärlek brustna ideal, popmusik och ungdomsdrommar som jag antagligen kommer ha glomt bort att jag har läst om ca tva veckor.
Frågan återstår: Vem ska skriva boken om det 80-tal som jag romantiserar så?)

Nu: Joan Didion - Ett ar av magiskt tänkande
(Hon kan vara storst och bäst i varlden. Läskigt då att just hon bestämmer sig for att skriva en bok om ensamhet och dod. Den har boken är icke att rekommendera for personer som lider av ensamhets- och/eller dodsrädslor. Själv fick jag inte en blund i ogonen i natt.)

A, som ber om ursäkt for att denna blogg plotsligt har forvandlats till en litteraturloggbok. Till mitt forsvar hävdar jag att jag for tillfället varken vill eller kan skriva något av någon som helst personlig betydelse.
Jo, jag kan avsloja att jag lider av vansinnig ångest infor framtiden. Och att allt annat är sekundärt.