Jag ska gifta mig med min kusin från Tibro.
Jag har svett mellan brösten som fläckar min vita brudklänning och sömnpåsar under ögonen. Är bakis, mitt hår går av när jag drar i det. Gråter hela tiden. Folk ber mig att sluta dricka från min flaska, säger att det är typiskt mig att vara full på mitt eget bröllop. Alla är där: släkten, kollegorna, vännerna, de nya klasskompisarna. Alla strålar finklädda och knäpper med sina kameror. Vid altaret ber jag Lisa med ögonen att ”nu, nu, flyr vi, du och jag”. Men jag står kvar. Blir sten. På kyrkotrappan Sky News-melodin och dödsvackra Esther på bild med vit skärmmössa och blixtleende. Hon har vunnit hela jävla Wimledonturneringen. Mamma säger att allt kommer att gå över. Sedan sitter jag i en bil, en rödorange cabriolet, gul värld runt omkring, vida fält och sensommar. Jag sitter uppe på bilen i min vita klänning och dricker ren sprit ur flaskan. Jag är helt ensam i hela världen, vinden blåser i håret -
Klockan ringer: 06.20.
Slutet på historien – någon?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
O. kom på en vit häst och rövade bort dig. Sen levde ni lyckligt i alla era dagar.
Men jag vill ju inte bli bortrovad fran bilen! Kanske vore det bra om nagon kunde kora den, dock.
Du glider långsamt över motorhuven ner på marken känner doften av bränt däck kryper in under bilen och ligger i frid under det droppande oljetråget och drömmer om mopsar när din kusin från Tibro kommer raglande ut ur rapsfältet med en aztecapizza och en latte ropandes: Va e du? Nu kö vi häifrån!
Sa pass!
Skicka en kommentar